CONJOINER

En kompis till mig ställde följande fråga till alla JA-sägare i riksdagen

Vänligen upplys om vad som menas med termen ”Trafikstråk” i samband med FRA-lagen.

Sofia Könberg, politisk sekreterare åt riksdagsledamoten Carl B Hamilton (fp), har nu svarat enligt följande

Tack för ditt brev till Carl B Hamilton.

Trafikstråk betyder ett logiskt frekvensutrymme i kablar, via satellit eller radiolänk. Trafik i det globala telenätet kan ta olika vägar – därför kan man inte peka ut en exakt fysisk ledning. Men den har fortfarande ett mål, och därför kan man peka ut inriktningar som trafikstråk. Ett trafikstråk kan spridas över olika ledningar, eller gå delvis via satellit och delvis via ledning.

Att peka ut trafikstråk innebär samtidigt ett skydd för annan trafik som råkar passera samma överföringspunkt (t.ex. satellit eller kabel). Det är bara den trafik som ingår i trafikstråket som får bli föremål för signalspaning, även om samma satellit eller kabel också utnyttjas för annan kommunikation.

…ett program som skall emaila kontrollmyndigheten regelbundet. Emailet skall begära information om jag har blivit avlyssnad på ett lagenligt sätt eller inte, för avlyssnad räknar jag kallt med att jag blivit. Blir svaret ”JA” från mottagarna har jag också fått bekräftat att avlyssning skett. Detta är värdefull information för mig.

Programmet kommer att ha flerval om intervall för sändning.

Lämpliga intervall kan vara
1) En gång om dagen
2) En gång i timmen
3) En gång i minuten
4) Manuell sändning

Eftersom jag är väldigt aktiv på internet, både på jobb och hemma, så känner jag att de ovanstående intervallen är adekvata. Vad tycker du? Skall fler intervall finnas?

Hela den här tanken har sin upprinnelse i att det bland de 15 nya punkterna, finns två (11, & 12) som kan motivera mitt program. Du får gärna komma med tips och förslag på funktioner i programmet och även den text som mailet skall innehålla. Nedanstående text är ett förslag.

”Ämne: Begäran och förfrågan.

Jag begär underrättelse enligt punkten 11 i kompletteringar till signalspaningslagen.

Har det [sedan mitt förra email yyyy-mm-dd hh:nn:ss] förekommit avlyssning/verksamhet av/avseende min internet och/eller telefontrafik på ett sätt som inte överensstämmer med lagen. Enligt punkt 12 i kompletteringar till signalspaningslagen?

Med vänlig hälsning

NN”

Naturligtvis hoppas jag att mitt program skall vara obsolete redan när det skrivs, alltså FRA-lagen skrotad, men man vet aldrig. Tills dess skriker jag:

Riv upp. Gör om. Gör rätt.

The only thing necessary for the triumph of evil is for good men to do nothing.
Edmund Burke

Som citatet ovan påpekar så går det inte att luta sig tillbaka och tro att nu behöver vi inte engagera oss längre, att nu har vi ”halva inne” och att slaget är näst intill vunnet. Så enkelt är det inte. Slaget har precis börjat och i motståndarlägret slipas knivarna, var så säkra. Det är nu det skall avgöras vem som är ”evil” och vem som är ”good men”.

Man skall för den skull inte förledas att tro att vi inte åstadkommit något. För det har vi. Vi har med gemensamma krafter åstadkommit något som i USA skulle betecknats som ”unprecedented”. Men det räcker inte. Kampen måste fortsätta och det med alla till buds stående medel, nästan.

Skriv email till JA-sägarna i riksdagen. Skriv blogginlägg. Var med i debatten. Skapa ett brus. En JA-sägare, som jag brevväxlat med, tror på fullt allvar att motståndet mot FRA-lagen minskat på grund av att han inte hittar så många kritiska blogginlägg längre. Låt oss tillsammans ta honom, och andra, ur den villfarelsen.

Vem kan med högburet huvud och med fast blick påstå att man inte bryr sig om att vara avlyssnad och samtidigt veta om att man faktiskt är avlyssnad, att man får all sin elektroniska kommunikation genomlyst? Det är en ekvation som inte går ihop. Det är väl snarare så, kanske, att dessa människor lever i en sorts förnekelse och tror att ”det drabbar inte mig, bara andra”. Jag säger tvärtemot att ”det kommer att drabba mig och dig och dig och dig och dig och dig och dig…”.

Riv upp. Gör om. Gör rätt.

Alltid denne Gunnar Andrén (fp). Nu har han tänkt till igen. Han har en fäbless för liknelser men tyvärr för Gunnar så liknar de inget vettigt.

Vi har en lastbil, fullastad med sand.
Den backar upp till kanten av ett, låt säga, grustag eller en stor sjö.
Så fäller han upp flaket, sittande i bilen.
Vad händer? Jo, sanden störtar ner.

Och då är frågan:
Är din tolkning, att överföring skett och att därmed granskning av innehållet varit möjligt, mer korrekt
än min tolkning nämligen att tömning skett, destruktion, utan att granskning (av människa) varit möjlig?

Förutsätter inte din tolkning någon form av lagring? Och eftersökning, det som lagen enligt § 7 förbjuder (och som jag vill göra än tydligare).

Hur genomförs din massavlyssning av automatiskt destruerade ettor och nollor?

Jag är uppriktigt sagt inte riktigt på det klara med detta – men förstår sprängkraften i ditt sätt att definiera massavlyssning.

Här kommer ytterligare ett bidrag till ”Knäppa svar”-tävlingen. Det är återigen Gunnar Andrén (fp) som luftar sina tankar.

Men fundera: Om Sverige utbyter inforamtion med 70 länder – hur samlar
de in den? Via Malmö brevduvecentral?

Du påstår att det handlar om massavlyssning. Det är lögn

Här kommer mitt bidrag till tävlingen som Christian Engström (pp) utlyste.

I en brevväxling jag hade med Gunnar Andrén (fp) ang. FRA-lagen, svarade han vid ett tillfälle

Ställ dig utanför valfri affär på t.ex. Triangeln i Malmö.
Sätt bindel för ögonen.
Gå in och titta
Leta efter tex i kg uran.
Om du hittar det – ta av dig bindeln och kolla att du verkligen hittat det du sökte.
Om inte: Gå nu ut igen.
Frågan du bör ställa dig:
Vad har jag sett?

Du får gärna besvara den frågan.

Hittills har Du och dina vänner sagt svenska folket att ni sett allt.
Jag har hävdat motsatsen: Du har inte sett något.

Är det någon som fattar? Inte jag i varje fall.

Jag har en kamrat som emailade alla JA-sägarna till FRA-lagen i riksdagen. Emailet hade följande innehåll:

Det har blivit väldigt tyst bland FRA-förespråkarna sedan Mark Klamberg
med kollegor införde sin debattartikel i DN den 3:e september. Läs den på
denna länk

Jag skulle vilja att du upplyser mig om dina åsikter och känslor ang
innehållet i debattartikeln.

Han fick svar från fyra (4!) ledamöter. Döm själva om deras svar.

Barbro Westerholm (fp)
Hej.ag uttalar mig inte i fragan under pagaende utredningsarbete.mvh barbro westerholm

Göran Pettersson (m)
För egen del tycker jag inte att artikeln tillförde någon ny kunskap som inte fanns före beslutet togs. Jag kommer för övrigt att debattera FRA-lagen med nämnde Mark Klamberg 18 september i Sandviken.
Mvh!
Göran

Jan Ericson (m)
Hej! För mig var uppgifterna i artikeln en smula märkliga. Det man påstår att FRA skall/vill/får/kommer att göra känns lite orimligt med tanke på de uppgifter FRA kommer att ha tillgång till, och det sätt FRA arbetar på.
För det första kan vi vara överens om att inrikes trafik som inte passerar gränsen inte kommer att finnas tillgängligt för FRA. För det andra vet vi att FRA inte heller får spara information om trafik mellan två parter i Sverige, även om samtalet passerar gränsen av tekniska skäl. Om dessa två typer av trafik undantas så finns det ju inte mycket kvar för FRA att använda för den kartläggning som nämns i artikeln…
Min spontana känsla är att det bara verkar vara ytterligare ett försök att väcka liv i FRA-frågan som inte är lika intressant för media längre. För egen del koncentrerar jag mig på de kompletteringsförslag som just nu behandlas.
Däremot kommer säkert DN-artikeln att diskuteras, precis som alla andra inlägg i debatten.

MVH

Jan Ericson
riksdagsledamot (m)

Gunnar Andrén (fp)
Hej
Tvärtom – det var en väldigt bra artikel som visade att de som säger sig vara emot FRA-lagen dels blandar ihop två lagar, dels visar sig inte ha förstått hur få som kommer att över huvud taget bli aktuella för avlyssning.
Det vännen Mar och nadra beskriver är ju något om inte beslutats i lag. Han och de övriga anser ju att överföring är detsamma som avlyssning vilket ju inte är fallet på grund av momentan förstörelse när
man kör informationen mot urvalsdatabasen.
Eftersom Mark med vänner – inkl Dig – nu tycks ha kapitulerat på den punkten och kanske även läst propsotionen och utskottsutlåtandet, har man övergått till att misstänkliggöra urvalsdatabasen.
Det är OK att göra den retireringen men Du måste förstå att det är en annan diskussion än den Du och Mark och andra fört länge, nämligen att påstå att massdestrukton är detsamma som massavlyssning.
Pröva själv:
Ställ dig utanför valfri affär på t.ex. Triangeln i Malmö.
Sätt bindel för ögonen.
Gå in och titta
Leta efter tex i kg uran.
Om du hittar det – ta av dig bindeln och kolla att du verkligen hittat det du sökte.
Om inte: Gå nu ut igen.
Frågan du bör ställa dig:
Vad har jag sett?

Du får gärna besvara den frågan.

Hittills har Du och dina vänner sagt svenska folket att ni sett allt. Jag har hävdat motsatsen: Du har
inte sett något. Jag kan inte tolka andra än att vi nu har en ny diskussion. Nu skall vi diskutera urvalsdatabasens omfattning. Det tycker jag också att man skall göra. Men det är som sagt en annan fråga som inte har med massavlyssning att göra.

De bästa hälsningar

Gunnar A
2008-09-09

PS. Jag noterar – i motsats till dig – att det har blivit verkligt tyst bland er som säger er vara motståndare till FRA-lagen på grund av att den tillåter massavlyssning sedan ni – just ni – nu visat
att det inte handlar om massavlyssning.
Det välkomnar jag – för jag är minst lika mycket mot massavlyssnign som Du är.

Ja, vad säger man. Är det konstigt att man känner frustration inför en sådan total avsaknad av verklighetsförankring.

I fredags såg jag en film som heter The Listening. Den handlar om Echelon och avlyssning. Nu är det ju film och i en sådan kan ju allt hända, så man får ta det med en nypa salt. Men det fanns trots det några intressanta passager värda att fundera på.

När jag stannar upp i vardagen och börjar fundera på FRA-lagen och dess implikationer, och då skalar bort alla lager (som på en lök) med klyschor, slagord, bortförklaringar och närmar mig sanningens innersta kärna, kan jag inte annat än känna en överväldigande vanmakt och ett förakt för den majoritet i regeringen som baxat igenom FRA-lagen. Det känns då i hela kroppen som ett surr och jag drabbas av rysningar.

Jag fattar inte hur en svensk regering, och särskilt en borgerlig sådan, överhuvudtaget kan komma på tanken att införa en lag som FRA-lagen. En sak är dock säker – regeringen har så kapitalt misslyckats med att läsa av gräsrötternas motstånd mot att vara övervakade av staten. Bara detta faktum är ett misstag av episka proportioner. Regeringen har också lovat bort sig till annan makt, så man har, så att säga, hamnat ”between a rock and a hard place” – mellan ett avtal och FRA-motståndet.

Jag tror att riksdagens ledamöter har blivit förda bakom ljuset. FRA-lobbyn som skrivit propositionen har enbart pratat i svepande ordalag och med samma termer som använts till oss motståndare. Yttre hot, inte enskilda personer, tekniska sökbegrepp, enbart svensk trafik, datareduktion, signalspaning, ytterst liten del, utländska förhållanden osv. osv. Man har alltså varit fullt medveten om frågans komplexitet, men på grund av dess eldfängdhet, har man i förklenande ordalag duperat riksdagsmajoriteten. Man har heller inte bemödat sig om att ingående förklara tingens ordning, vare sig för ledamöter eller, och framför allt inte för, motståndet. Man har förtigit, slirat och mörkat. Vi har alla famlat i mörkret. Man har upprepat mantrat – ni begriper inget. Det är kanske inte så konstigt i så fall, eftersom om vi hade begripit tidigare, om det hade förekommit en uppriktig och sanningsenlig dialog tidigare, så hade lagen aldrig klubbats. Detta visste man naturligtvis om och därför detta tassande på tå.

Jag finner det oerhört stötande att det får gå till på ett sådant här sätt i Sverige. Jag trodde att vi kommit längre i utvecklingen än så, men tydligen är vi fortfarande kvar på stenåldern, då en man kunde klubba en kvinna och dra henne med sig hem till grottan. Vem som motsvarar mannen och vem som motsvarar kvinnan idag, kan ni själva räkna ut.

Alliansen har för all framtid förlorat min röst i allmänna val. Jag har dessutom avsagt mig mitt medlemskap i det politiska parti jag varit medlem i. Jag är kanske naiv och blåögd i detta ställningstagande, men jag ser det som en kraftfull markering, för jag tillåter inte att det får gå till på detta vilda västern-vis och att ”mitt” parti har medverkat till denna charad, denna marionetternas dans. Fy fan.

När man så läser Mark Klamberg & Co debattartikel i DN så kan man inget annat än att ställa sig upp, klappa händerna och göra vågen. Vad som skrivs i artikeln kan man bara inte bortförklara. Vad som skrivs i artikeln kan man bara inte bortse ifrån, utan det här måste tas på fullaste allvar. Av alla. Utan undantag. Jag kan bara instämma i andra bloggares krav:

RIV UPP. GÖR OM. GÖR RÄTT.

I dessa FRA-tider gäller det att se om sitt hus. Många har bloggat om det möjliga, och kanske nödvändiga, ändrade beteendet, för att slippa fastna i FRA:s nät, hos folk i och med att risken för avlyssning alltid måste tas med i spelet för vad man gör på internet och annorstädes. Det har också framkommit att avlyssning i kabel sker redan idag, olagligt, och därför är hotet och tänket att skydda sig, redan en realitet.

I ljuset av ovan och i ljuset av att internet ser ut och fungerar som det gör, måste vi informeras. Vi vet alla vid det här laget att i princip all svensk trafik i praktiken är utländsk och därför kommer att vara av intresse för FRA. Vi vet också att innehåll i t.ex. ett mail inte nödvändigtvis måste vara intressant utan det är väl snarare så att vem som kommunicerar med vem är det verkligt intressanta för FRA likväl som det kan vara intressant för FRA till vilka sidor vi surfar och med vem vi chattar. Allt för det heliga sociogramets skull.

Informationen jag efterlyser går ut på att varje myndighet, varje organisation, varje enskild person och varje företeelse eller individ jag kan tänkas kommunicera med i Sverige, MÅSTE upplysa om sina internetförhållanden dvs. var i världen finns svenska myndighetens/organisationens/företagets/personens mailserver, webserver osv. Detta för att jag på grundval av denna information måste ta ett aktivt beslut om huruvida det kan tänkas vara ”säkert”, jag vs. FRA, att kommunicera med personen/företaget/organisationen/myndigheten. Risken att råka ut för avlyssning är trots allt större om mottagarens adress/site ligger utomlands, om vi skall tro FRA och lagens skrivning. Att sedan verkligheten tränger sig på och talar om för FRA hur det förhåller sig, får jag ta ställning till då, när och om lagen blir en realitet.

Jag vill ha, och kräver, en klar och tydlig deklaration om hur de jag kommunicerar med över internet, har ordnat sina internetförhållanden. Denna deklaration kanske skall in i en uppriven och omarbetad FRA-lag som ett tvångsmedel för internetvärdar. Informationen bör i myndigheters/organisationers fall, informeras om via kommunikation som är fri från avlyssning dvs. snigelpost. Jag skall heller inte behöva be om informationen utan den skall ges mig per automatik. I myndigheters/organisationers fall sker det som ovan. För företag jag väljer att bli kund hos, skall informationen ges vid första kontakten.

Läs även andra bloggares åsikter om FRA, Övervakning, Integritet, Avlyssning, FRA-lagen